Det finns flera sätt som du kan kontakta oss för ett möte och hjälp. Du kan ringa oss på 031 – 701 54 90 eller maila oss på info@mundeahlberg.se. Vi har också ett formulär under Kontakt som du kan fylla i, så kontaktar vi dig så snart som möjligt.

Om du blir sjuk så har du rätt att vara hemma från jobbet och du ska så snart som möjligt anmäla det till din arbetsgivare. Beroende på arbetsplats kan det finnas olika rutiner för sjukanmälan, kontrollera därför vad som gäller på din arbetsplats. Om du är sjuk längre än sju dagar behöver du lämna ett sjukintyg från din läkare till din arbetsgivare för att styrka din sjukfrånvaro och din rätt till ersättning. De första fjorton dagarna får du lagstadgad sjuklön från din arbetsgivare, med en minskning med karensavdraget som motsvarar 20% av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Från och med dag femton kan du dessutom få sjukpenning från Försäkringskassan.

I Sverige regleras vård av sjuka barn i lagen om rätt till ledighet för vård av barn (VAB). Om ditt barn blivit sjuk och du måste vara hemma från ditt arbete kan du få ersättning för vård av barn. I regel behöver barnet vara mellan åtta månader och tolv år, men det finns undantag. Ersättningen ansöker du om hos Försäkringskassan. Om barnet är så sjukt att vab krävs i mer än åtta dagar, måste ett läkarintyg kunna uppvisas för att ersättning ska betalas ut.

Om du upplever diskriminering eller trakasserier på din arbetsplats är det viktigt att agera, även om det kan kännas jobbigt eller svårt. Upplevelser av diskriminering och trakasserier kan vara psykiskt påfrestande. Det är viktigt att du söker stöd från familj och vänner, eller professionell hjälp om det behövs. Vi på MundeAhlberg har stor erfarenhet av just denna typ av ärenden. Diskriminering är förbjudet inom arbetslivet och arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen ett ansvar för att ingen arbetstagare eller arbetssökande blir utsatt för det. Det första du bör göra är att dokumentera händelsen eller händelserna efter bästa förmåga. Inkludera vad som hände, när det inträffade, vem som var inblandad och om någon bevittnade händelsen. Om arbetsplatsen har en HR-avdelning kan du vände dig till dem för vägledning och stöd genom processen. Om du är medlem i en fackförening kan du även kontakta dem, de kan erbjuda råd och hjälp med förhandlingar eller medling med din arbetsgivare. Ofta finns även specifika procedurer för att hantera fall av diskriminering och trakasserier på specifika arbetsplatser, så undersök om sådant finns att tillgå. Om situationen på din arbetsplats inte hanteras på ett tillfredsställande sätt, eller om du väljer att inte använda de interna kanalerna, har du möjligheten att vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO kan utreda ditt fall och erbjuda ytterligare stöd och rådgivning.

I lagen om anställningsskydd finns regler som gäller vid uppsägningar och som ger dig vissa rättigheter. Inledningsvis har du rätt till ett skriftligt uppsägningsbesked. Med hjälp av detta kan du kontrollera att orsaken till uppsägningen är saklig. Om orsaken till din uppsägning är arbetsbrist bör du kontrollera så att det skett enligt turordningsreglerna. Huvudregeln är att den som senast blev anställd ska sägas upp före de som varit anställda längre. Det finns dock undantagsregler. Varje företag kan bland annat undanta tre anställda, så kallade nyckelpersoner. Om det är en korrekt genomförd uppsägning är du fortsatt anställd under anställningsavtalets uppsägningstid. Om uppsägningstiden inte står angiven i avtalet gäller lagen om anställningsskydd. Där står det att en uppsägningstid inte får vara kortare än en månad men att längden på din uppsägningstid kan variera beroende på hur lång anställning du har haft. Under uppsägningstiden har du rätt till lön och andra förmåner, såsom sjukersättning.

Om du anser att uppsägningen är ogiltig eller orättvis har du möjlighet att överklaga till Arbetsdomstolen. Observera att det finns tidsfrister för detta så det är viktigt att agera i tid. Om du är medlem i facket bör du kontakta dem för att få information om vad som gäller för just dig.

Svensk arbetsrätt kan delas in i två delar. En del rör arbetstagares anställningsförhållanden och den andra delen handlar om den kollektiva arbetsrätten, det vill säga regler som gäller anställda som grupp. I många frågor måste hänsyn tas till båda delarna.