Brottmål
Alla som misstänks för brott har rätt till en oberoende och rättvis rättegång. Misstänks du för ett brott där du riskerar annan påföljd än böter utser tingsrätten en offentlig försvarare åt dig.
Tingsrätten förordnar också i många fall ett målsägandebiträde åt den som utsatts för brott. Ett målsägandebiträde tillvaratar dina rättigheter som brottsoffer och kan t.ex. hjälpa till med att kräva skadestånd och att få ersättning enligt brottsskadelagen.
På MundeAhlberg åtar vi oss uppdrag både som offentlig försvarare och målsägandebiträde. Vi står upp för individens rättigheter och värnar om den enskildes röst. När du kontaktar oss för hjälp är det vår prioritet att se till att du känner dig stöttad och trygg under hela rättsprocessen.
Offentlig försvarare
En grundläggande princip inom rättssystemet är den enskildes rätt säkerställande av rättigheter för den som står anklagad i ett brottmål. Som offentlig försvarare försvarar vid dig om du är misstänkt för brott, från mindre förseelser till allvarligare brott. När ett brott begåtts utreds det av en förundersökningsledare. Beroende på hur allvarligt brottet är kan den personen vara antingen en polis eller åklagare. Om det genom förundersökningen fastställs att du är misstänkt för ett brott har du i vissa fall rätt att få en offentlig försvarare.
Privat försvarare
Den som är misstänkt för brott har alltid rätt att anlita en försvarare som biträder honom eller henne underförundersökningen och inför domstolen. Misstänks du för ett brott som endast kan leda till ett bötestraff har du som regel inte rätt till en offentligförsvarare som betalas av staten. I dessa fall kan du anlita en privatförsvarsadvokat och får själv stå för kostnaden. Om domstolen friar dig kan du ansöka om att staten ersätter de kostnader du har haft. Det finns dockbegränsningar i hur mycket ersättning som kan betalas ut.
Målsägandebiträde
Som målsägandebiträde hjälper vi dig om du har blivit utsatt för brott. Vår uppgift är att tillvarata dina intressen i målet och att lämna stöd och hjälp under hela processen. Vid en eventuell rättegång kommer vi också att föra din talan i fråga om skadestånd.
Kontakta oss så berättar vi mer
Du kan kontakta oss på 031-701 54 90, info@mundeahlberg.se eller genom vårt formulär under kontakt.
Brottmål
Brottsbalken utgör kärnan i svensk straffrätt och reglerar olika brott och påföljder med straffskalor som sträcker sig från böter till fängelsestraff. Brottmål utgör en central del av rättssystemet, där målet är att utreda och bedöma misstänkta brott samt tillämpa lämpliga påföljder.
Brottmålsprocessen
Brottmål inleds ofta med en polisutredning, en så kallad förundersökning, när en misstanke om brott har framkommit. Polisen samlar bevis och utreder för att fastställa om det finns tillräckliga grunder för åtal. Det kan ske genom till exempel förhör, undersökning av brottsplatsen och en teknisk utredning.
Åklagaren, som representerar staten, tar sedan beslut om åtal ska väckas baserat på polisens utredning och bedömning av ärendet. Åklagaren lämnar in åtalet, även kallat stämningsansökan, till den första instansen. För mål i Göteborg är Göteborgs tingsrätt första instans.
I de flesta fall håller domstolen därefter en huvudförhandling där rätten prövar om åklagaren, med hjälp av utredningen, kan bevisa att den åtalade begått det brott som påstås. Vid vissa fall, generellt när det rör sig om mindre allvarliga brott, kan domstolen göra en prövning enbart baserat på fallets handlingar.
När domen är meddelad skickas den till den tilltalade och till målsäganden. Domen kan överklagas inom tre veckor; vid överklagan går målet till hovrätten. Om domen inte överklagas inom tidsfristen vinner den laga kraft, vilket innebär att den blir gällande.
Vi kan bistå dig under hela processen, från anhållande och häktning till huvudförhandling (rättegång), såväl som vid ett eventuellt överklagande av en dom.
Den tilltalades rättigheter
En person som är anklagad för att ha begått ett brott har rättigheter enligt såväl svensk lagstiftning som Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR). Rättigheterna garanterar en rättvis och opartisk rättegång, där domstolen förväntas följa straffrättsliga principer och säkerställa en korrekt bedömning av alla bevis och argument.
En central rättighet är rätten till försvar. Det innebär rätten till en försvarare som kan ge rättslig representation under rättegången. För den åtalade fullt ut ska kunna förstå och delta i rättegången har man rätt till tolk vid behov, såväl som tillgång till alla relevanta handlingar som är väsentliga för målet. Principen om en rättvis rättegång omfattar garantier för att alla parter får tillfälle att presentera sina argument och bevis, samt att dessa bedöms korrekt av domstolen. En av de mest fundamentala rättigheterna är principen om att vara oskyldig tills motsatsen är bevisad. Detta betyder att det är åklagarens uppgift att bevisa att den åtalade är skyldig till brott. Det måste ställas utom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig för att han eller hon ska dömas för brottet.
Förmildrande och försvårande omständigheter
Vid bedömningen av påföljder beaktar domstolen flera olika faktorer, exempelvis den tilltalades tidigare brottslighet, vilket motiv som föranledde brottet, vilken skada offret fick och graden av uppsåt. Förmildrande omständigheter kan vara allvarlig provokation eller bristande personlig utveckling hos den som begått brottet.
Försvårande omständigheter kan exempelvis vara att gärningspersonen uppvisat särskild hänsynslöshet eller utnyttjande av någons skyddslöshet eller beroendeställning. Även brottets motiv kan utgöra en försvårande omständighet, exempelvis om motivet var att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande.
Fler kompetensområden
Kontakta oss så berättar vi mer
Du kan kontakta oss på 031-701 54 90, info@mundeahlberg.se eller genom vårt formulär under kontakt.
Vanliga frågor & svar
Om en person som tidigare har begått brott döms på nytt kan det tidigare brottet påverka det nya brottets straff. Om du tidigare har fått böter för ett brott och sedan blir dömd för ett annat brott (återfall i brottslighet) kan bötesbeloppet för det nya brottet bli högre än om du tidigare varit ostraffad.
När domstolen gör bedömningen om tidigare brottslighet bör påverka straffet beaktas bland annat den tidigare brottslighetens omfattning. Man ser till hur lång tid det har gått sedan den tidigare brottsligheten, om brottet är liknande eller om brottet innefattar särskilt allvarliga handlingar. Tidsaspekten har en väsentlig roll. Brott som begicks för mer än cirka 4 år ska inte påverka bedömningen.
Om du inte är nöjd med en dom från tingsrätten kan vi på MundeAhlberg hjälpa dig att överklaga domen till Hovrätten. Detta kan du göra oavsett om du är tilltalad eller målsägande. I Sverige finns det sex hovrätter varav Hovrätten för Västra Sverige är nästa instans för domar meddelade av till exempel Göteborgs tingsrätt. Det är inte säkert att hovrätten väljer att ta upp målet för prövning. I vissa fall meddelar hovrätten först ettbeslut om de kommer att pröva målet, detta kallas att hovrätten meddelar prövningstillstånd. Om man inte är nöjd med hovrättens dom kan man överklaga till Högsta domstolen(HD). HD ger endast prövningstillstånd i de fall målet har ett vägledande intresse eller det finns en fråga i målet som har ett principiellt värde.
Tingsrätt —> Hovrätt —> Högsta Domstolen
Om du är misstänkt för ett brott har du ofta rätt till en försvarsadvokat som bekostas av staten, det vill säga en offentlig försvarare. Du har även rätt att anlita en privat försvarare, men det måste du själv betala. Även kostnaderna för målsägandebiträde betalas av staten. Du har alltid rätt att önska en specifik advokat som försvarare eller målsägandebiträde. Att önska en advokat nära dig har många fördelar, både praktiska och ekonomiska. Vi är främst verksamma i Göteborg, men vi välkomnar och tar oss an uppdrag från hela Sverige.
Om det finns skäl att anhålla en person som är misstänkt för ett brott kan ett beslut om att gripa personen i brådskande fall fattas av en polis. För att anhålla personen krävs ett beslut från en åklagare. Vanligtvis anhålls en person i ett tidigt skede av brottsutredningen. Syftet är att underlätta polisens utredningsarbete genom att den misstänka sitter frihetsberövad i avvaktan på förhör och vidareutredning. En person får vara anhållen i högst tre dagar, därefter måste åklagare antingen lämna in en häktningsframställan till domstolen eller häva anhållningsbeslutet.
Häktning är en åtgärd som kräver ett beslut från en domstol. För att domstolen ska besluta om häktning måste det föreligga sannolika skäl för att brottet kan leda till fängelse i ett år eller mer samt att det måste finnas risk för att personen antingen avviker lagföring(flyktfara), förstör bevisning (kollusionsfara) eller fortsätter att begå brott(recidivfara).
